
De flesta intervjufrågor är lätta att förbereda sig inför. ”Berätta om ett tillfälle då du övervann en utmaning” ger en väl inövad historia som avslöjar mycket lite om hur personen faktiskt tänker under press. ”Var ser du dig själv om fem år” besvaras ärligt av nästan ingen.
Bättre intervjufrågor är svårare att förbereda sig inför eftersom de handlar om konkreta detaljer, kräver verklig självreflektion eller går på djupet med resonemanget bakom ett beslut snarare än resultatet. Här är åtta som konsekvent ger mer information.
| Avslöjar | Fråga | Lyssna efter |
|---|---|---|
| Problemlösning |
”Berätta om senast du var tvungen att lista ut något från grunden — ingen manual, inget givet svar. Hur gick du tillväga?”
|
Beskriver de en verklig process — att samla information, formulera hypoteser, testa och justera? Eller ger de en vag berättelse om att ”tänka kreativt”? |
| Problemlösning |
”Berätta om ett beslut du fattade med ofullständig information. Vad bestämde du dig för, och vad hände?”
|
Bra kandidater kan redogöra för vilken information de hade, vilka slutsatser de drog och vad de bestämde sig för att göra trots osäkerheten. Svagare kandidater beskriver hur de väntade på mer information eller lyfte frågan uppåt. |
| Självmedvetenhet |
”Vilken sorts chef får fram ditt bästa arbete — och vilken sorts chef får dig att i tysthet tappa engagemanget?”
|
Specifika, ärliga svar avslöjar genuin självkännedom. Vag positivitet (”Jag kan arbeta med vem som helst”) är en varningsflagga. Lyssna särskilt efter vad de säger får dem att tappa engagemanget — det visar vad som kommer att frustrera dem i din miljö. |
| Självmedvetenhet |
”Vad är något du var helt säker på för två år sedan som du inte längre tror stämmer?”
|
Människor som kan ändra uppfattning när de möter nya belägg är sällsynta och värdefulla. Kandidater som inte kan nämna något trovärdigt saknar antingen självreflektion eller är undvikande — ingetdera är bra. |
| Värderingar |
”Berätta om ett tillfälle då du var oenig med ett beslut som fattats ovanför dig. Vad gjorde du?”
|
Du vill ha någon som tog upp oenigheten på ett konstruktivt sätt, förstod beslutet när det väl var fattat och ställde sig bakom det — inte någon som tyst gav efter (lågt mod) eller underminerade beslutet (dåligt omdöme). Båda ytterligheterna är problem. |
| Värderingar |
”Vad är det viktigaste en arbetsplats kan göra för dig — och vad spelar minst roll?”
|
Kombinationen är det som räknas. Vem som helst kan beskriva vad de vill ha; det de är beredda att prioritera bort avslöjar de verkliga prioriteringarna. Stämmer det de värderar överens med vad din miljö faktiskt erbjuder? |
| Genomförande |
”Ge mig ett exempel på ett projekt som gick snett. Vad gick fel och vad gjorde du?”
|
Leta efter ansvarstagande utan att skuld skjuts över på andra, en klarsynt analys av vad som gick fel och belägg för att de ändrade något till följd av det. Kandidater som beskriver allt som andras fel — eller som inte minns något projekt som gick snett — är båda signaler som du bör följa upp. |
| Genomförande |
”Hur bestämmer du vad du ska jobba med när allt känns akut?”
|
Leta efter ett verkligt system: något sätt att skilja det akuta från det viktiga, att skydda tid för arbete med stor effekt och att kommunicera prioriteringar till intressenter. ”Jag gör en lista och jobbar mig igenom den” och ”Jag går på magkänsla” är båda svaga svar. |
Frågan är början, inte slutet. Det är i uppföljningen den verkliga informationen finns. Efter varje svar, fråga: